Metoden att ange kvantitativa mål för rekrytering av professorer m.fl. har huvudsakligen varit framgångsrik och främjat jämställdheten mellan kvinnor och män. Detta konstaterar Delegationen för jämställdhet i högskolan i en rapport som i dag lämnas till högskole- och forskningsminister Tobias Krantz. Även om måluppfyllelsen bland lärosätena varierar, har de kvantitativa rekryteringsmålen haft positiva effekter på lärosätenas rekryteringsprocesser och deras jämställdhetsarbete mer generellt, framhåller delegationen.
- Vår analys visar att det är viktigt att regeringen har en aktiv roll i styrningen och uppföljningen när det gäller jämställdhet i högskolan, säger delegationens ordförande Pia Sandvik Wiklund. Regeringens mål och krav på redovisning har bidragit till att jämställdheten på olika nivåer i organisationerna kartlagts och blivit föremål för åtgärder. Jämställdhet har därmed blivit en fråga som kontinuerligt beaktas i lärosätenas styrelser och i rekryteringsprocesserna. Dessutom har andelen kvinnor bland professorerna ökat under den tid som målen har funnits.
Delegationen konstaterar i rapporten att kvantitativa mål utgör en viktig del av styrningen mot en mer jämställd högskola. För framtiden menar delegationen dock att olika förändringar av målen bör övervägas. Uppföljningen av målen och återkopplingen till lärosätena behöver förbättras. Regeringen bör t.ex. i större utsträckning lyfta fram och premiera framgångsrika lärosäten. Det bör vidare övervägas om de kvantitativa rekryteringsmålen för professorer ska kompletteras med mål för docenter, som utgår från könsfördelningen bland nydisputerade. Sådana mål skulle synliggöra förhållandet att många kvinnor lämnar forskarkarriären mycket snart efter avlagd doktorsexamen. Delegationen understryker i rapporten att kvantitativa mål måste kompletteras med kvalitativt inriktade åtgärder för att öka jämställdheten på landets lärosäte.
Ladda ned hela rapporten Utvärdering av kvantitativa rekryteringsmål för högskolans personal.